Business boostInspirationProdukter

Känslan när en dröm börjar slår in!

Jag funderar så ofta på det jag gör på dagarna. Ja, även nätter och helgen, och jag har ju svårt att kalla det för mitt jobb när det är det absolut bästa jag vet. Jag vill liksom inte kalla det ”jobb” för jag skulle göra detsamma om jag inte fick betalt och jag skulle göra detsamma och jag fick välja mellan min vardag idag och vilken annan vardag som helst.

Det jag också funderar ofta på är gårdagen, det som varit och det som lett till det jag idag åker till varje morgon. Alltså själva resan, men det positiva glömmer jag liksom bort för jag ser bara ”krig” jag förde och är ju fortfarande mitt uppe i det. Jag har ju en inre överdriven tro på mig själv, töntigt stark men den gör mig orädd, den gör mig till den jag är med alla mina plus och minus och mina plus får saker att hända. 

Jag är en jävel på att bita ihop och bara göra det (kanske är det typiskt hästtjejer). Men jag tänker varje dag på hur det var då, då när mamma och jag packa ordrar på pappas lager på kvällarna och mamma var så nervös att hon skulle packa fel färg eller fel storlek. Jag har inga hästföräldrar så att skilja mellan ett Flying Change och ett Jump Off var inte det enklaste. Jag tror just att ordet ”orädd” är det som är min synonym. Alla har vi ord som vi är som. Jag ”är” ordet orädd och det har lett till det jag är idag. Men som jag skrev ovan så är det enklast att tänka tillbaka på det som var det jobbiga, det hårda. Inte för att det på något sätt är över men jag har ett annat lugn i kroppen idag. Då grät jag varje gång jag la en order över 100 000 kr för det var 100 000 kr jag knappt hade.

Men idag så gick jag in på vår FB-sida (jag har ju glädjen att ha ett grymt team så nu sköter jag inte FB själv längre förutom på helgerna…) och då hade Anna lagt upp bilder från EM i Aachen i somras och då slog det mig att nu sjutton har nog min dröm börjat slå in. Nu har jag träns som finns på världens största arenor och som använda av några de bästa ryttarna i världen och som dessutom inte får en krona betalt för det. 

Nu börjar jag känna ett lugn i att det vi gör är på riktigt. Vi har en tanke, en idé som ger en produkt som förändrar och det är obetalbart för mig.

Ja, nog kan jag säga att min dröm är på god väg att slå in. Det som dock händer i andra änden är att den växer, den blir ju större och djärvare. Lika fort som jag knaprar in i ena änden växer den i andra, som en TV-spel från förr. Men visst är det härligt, är det inte det som kallas utveckling och som är hungern man måste känna för att orka.

Jag hoppas verkligen att få möta någon mer där uppe, där framme på prispallen. Det finns inte bara en vinnare utan jag står gärna där med någon mer, förutom hela teamet på PS så jag hoppas det blir någon av er.



Daniel Martin Dockx från EM i Aachen i somras.


Geir Gulliksen och Grand Balou från helgens start i Helsingfors. Balou vann klassen som var förklass till söndagens världscup.


Erika Lickhammer och Thriller som jag är säker på har en plats i A-landslaget inom ett år.

Share:

4 comments

Leave a reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *