Att driva företag är ingen dans på rosor. Även om rosor är fina (och violer är blå…) så är de rätt stickiga ändå. Ibland frågar jag mig varför jag gör detta. Varför jag lägger nästan all min vakna tid på PS. Varför låter jag dygnets alla timmar gå åt till ett företag? jag tror att svaret är för enkelt för mig att se; för att jag älskar det. Jag måste nog erkänna för mig själv att PS är mitt liv, mitt jobb, min hobby… mitt allt.

Att jobba så som jag gör är väldigt påfrestande och väldigt uttömmande. Men det är det jag älskar att göra och jag önskar att fler fick uppleva den rena passion för att jobba. Det låter kanske het sjukt, jag vet, men det är den ända sanningen jag bär med mig. Att varje dag kämpa för det man tror på, att varje dag vilja blir bättra än man var igår. Att varje dag möta nya utmaningar och varje dag möta känslor man inte trodde fanns. Kan man vara kär i sitt jobb? Är jag sjuk?

Now am I wrong
For trying to reach the things that I can’t see?

But that’s just how I feel,
That’s just how I feel
Trying to reach the things that I can’t see

Jag vill så mycket. Jag vill så in i helvete mycket. Jag vill detta mer än livet själv. And that is how I feel. Jag vill mer, jag vill snabbare, jag vill bättre och jag ställer högre och högre krav på mig själv. Har ni upplevde detta? Kärlek till ett jobb – en passion som är så mycket mer än just ett jobb? En passion som är allt du vill, allt du lever för?

Ibland undrar jag hur jag klara detta. Hur kan jag jobba så mycket som jag gör och hur kan jag vilja så mycket som jag gör?

Jag tror att svaret ligger i hur jag är som person. Vissa är som jag, andra är som du (om du nu inte är som jag). Är man som jag så är man lite knäpp. Den bästa tiden på dygnet är när jag blundar och ser min framtid. Brukar ni ser er framtid när ni blundar? Om ni inte gör det – börja! Det är nog det bästa, billigaste och enklaste sättet att visualisera sin framtid. Sin kommande success, liksom.

Now am I wrong 
For trying to reach the things that I can’t see?

Jag såg filmen om Steve Jobs, har ni sett den? Jag grät, ok, det är ingen film man gråter till, men jag kände igen mig så mycket. Jag kände samma driv och jag känner att ”det där är ju jag”. Hur weird är inte det? Steve Jobs är en av vår tids största entreprenörer och jag tycker att jag tänker läskigt lika som han. Hybris? Nej, inte alls. Jag bara försöker finna varför jag är som jag är. Varför jag vill leva livet jag lever så mycket att jag lever det på gränsen. Men det är så jag känner. Jag är imponera av Jobs, jag är inte han, jag är som han. Han var kanske inte världens mest trevliga person, ok, men han tänker som jag tänker, och det är så jag är, så jag känner och så jag vill leva mitt liv. Jag vill hela tiden mer, jag vill hela tiden lite till, lite bättre och lite snabbare. Fuck, det kan vara jobbigt…

Jag känner ofta att jag sitter i en Ferrari på autobahn i Tyskland och får inte köra snabbare än 100 km/h. Begränsad. Jag vet att jag kommer fram hel, men jag vill köra i 250 km/h. Jag vill leva det, jag vill känna det…

But that is just who I feel.

Så, mina vänner, livet är inte lätt, livet ska inte vara lätt. Gör det du älskar, gör det med passion och lev det. Du gör misstag, jag gör det, och vi lär oss av dem. Men låt dig inte styras av människor som vill att du ska drömma andra drömmar. Dröm det du vill. Om du kan drömma det så kan du leva det – så lev dina drömmar och ditt liv väntar på dig. Kan jag så kan du.steve jobs 13 - mytrickytricks.blogspot.com

Share:

5 comments

  1. Helena 5 september, 2014 at 21:20 Svara

    Det bästa jag läst på länge. Du är en sann entreprenör och de är inte alltid lätta att jobba med. Men de förändrar världen!

Leave a reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *