Alla har vi våra stunder och dessa stunder är de som finns kvar. Länge. Min stund kom under Göteborg Horse Show i slutet av februari då vi hade haft problem med våra specialknappar på våra Click It-pannband. Kina firar ju som bekant nyår halva februari och då stänger hela landet.

Eftersom vi inte fick tag på våra specialknappar tvingades vi använda vanliga runda tryckknappar och det var då det hände. Det som fick mig att fatta att detta var på riktigt. Det jag kämpar för varje dag är på väg att bli det jag drömmer om…

Det var så att en tjej hade köpte sitt första PS-träns. Det tindrade i hennes ögon och hon betalade kontant. Hon var noga med pengarna och hade redan innan lagt sedlarna i ordning så hon skulle kunna betala med jämna pengar. Hon var förberedd och det var stort för henne. Hon köpte ett brunt Youngster i storlek cob. Hon frågade de frågor hon redan visste svaret på men ville att jag skulle bekräfta det hon redan läst på vår hemsida. Hon gick igen de funktion hon redan visste hur de fungerade och jag nickade och berömde henne för att vara så påläst och dedikerad sin häst. Hon visade en bild på sin häst och vi gick igenom hur hon skulle gå tillväga om tränset skulle vara för litet. Hon hade ju trots allt mätt på det gamla tränset hon hade hemma och hon hade mätt huvudet på hästen sin. Hon visste vad hon gjorde när hon köpte sitt första PS-träns.

När hon hade betalat bar hon den blå tränsväskan på långfingret och först kom väskan, sen kom väskan och sen kom hon. Jag tror att hon och jag var lika glada. Hon över sitt träns och jag över att få ha henne som kund.

Efter en timme kom hon tillbaka. Hon sprang in i montern och grät. Hon berättade med tårar i ögonen att det måste blivit något fel. Det stämde inte. Jag förstod inte. Vi hade gått igenom allting och hon hade alla rätt på sina egna frågor. Jag tittade på henne. Hon tittade på mig och pekade på pannbandet på sitt bruna träns och snyftade ”Det har ingen äkta PS-knapp på pannbandet”.

Då förstod jag. Hon grät för det inte stod PS på knappen. Jag blev så tagen att jag nästan började gråta för att hon grät över knappen. Det var hemskt för henne. Det var lycka för mig. Jag trösta henne och hon fick välja vilket pannband hon ville i hela montern. ”Även bland de som är dyrast” frågade hon och inom mig tänkte jag ”ta hela montern, du har gjort min dag”. Men hon valde inte det dyraste, hon valde ett med bruna och vita pärlor och sen lovade hon mig dyrt och heligt att hon var nöjd. Jag var överlycklig!

behind the scene - psofsweden19

Share:

4 comments

  1. Linda 3 juli, 2014 at 23:09 Svara

    Åh jag förstår att det var ett moment för dig. Grymt snällt gjort! 🙂
    Ni börjar få många PS diggare runt om i landet och jag en av dom! T.om så att någon frågat mig om jag får betalt för att prata så gott om era produkter… haha.. Crazy!
    Mitt svar blev: Nej, får du betalat för att du pratar gott om något du gillar? 😉

Leave a reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *