InspirationVardagsliv

Fredag och showroom in da closet

I torsdags kväll satt vi på Alibaba och kollade runt på roliga saker och jag hittade en spännande produkt här i Shanghai. Jag skrev till dem och frågade om vi kunde komma till deras fabrik och titta på produkten. Jag fick svar nästan direkt att vi var välkomna till deras sales office och lilla showroom här i Shanghai medan deras fabrik låg ca 2,5 timme härifrån med snabbtåg, något vi inte var sugna på att bege oss till.

Så efter att ha shoppat lite på förmiddagen så satte vi oss i en taxi och åkte i ca 40 minter till världens konstigaste adress. In på massor av bakgator i något bostadsområde. Taxischaffören kunde ingen engelska alls så jag fick låta han prata med Melissa som vi skulle träffa. Alla kineser har ju ett europeiskt namn och ett kinesiskt och det blir ju lite lättar för oss då att uttala deras namn korrekt. Melissa, Molly, John, David… You name it…

När vi väl var framme så ville vi helst inte gå ur taxin, adressen såg extremt skum ut och vi kunde inte för vårt liv förstå att vi var på rätt adress. Vi fundera allvarligt på att åka tillbaka direkt igen men så kom det ut en tjej ur huset som då var Melissa och vi följde med henne. Helt sjuk egentligen att man är så orädd att man gör saker som ändå gör och att man sätter sin tilltro till andra människor. Härligt men också läskigt. Som nu tillexempel med chauffören som inte kunde engelska men som körde oss till en adress någonstans i staden som en person som vi aldrig träffat sa till honom över telefon. Men ibland får man leva lite on the wild side.

Hur som helst följde vi med den här Melissa in i byggnaden som visade sig vara ett bostadshus och på våning tre så gick vi in i en liten minilägenhet, en etta på ca 30 kvadrat där det satt tre tjejer och jobbade. Alla tjejer var verkligen supergulliga och mysiga och de satt med varsin dator och skötte företagets kundsupport.

På ena väggen hade de en tavla med massor av bett, galet många för de specialiserade sig på just bett och sporrar men vi ville se på en annan spännande produkt. Vi fick titta på produkten och jag hade sagt att jag ville ha med mig ett sample hem för att testa själv hemma på en häst och det fick vi. Sen hade vi liksom inte så mycket mer där att göra och när vi frågat alla frågor vi behövde så ville vi mest därifrån. Så efter en kvart satt vi i taxin på väg därifrån igen och när vi drog en liten vit lögn om ett annat möte inne på vårt hotell blev hon lite ledsen och sa ”so soon”. Jajemän, vi visste inte riktigt vad vi skulle göra mer i lägenheten och tjejerna kunde knappt engelska. Jag frågade i alla fall en tjej hur länge hon jobbat där och fick som svar ”I´m the bosses doughter”. Undra om det innebär 1 vecka eller 1 år i branschen, haha.

image

Så nu är vi en spännande men knasig produkt rikare men också en erfarenhet och ett äventyr rikare. Det gäller att våga lite här i livet samtidigt som man ska kalkylera sin risker. Nu gjorde Sofia och jag det lite snabbt i taxin på väg till mötet och vi kom fram till att vi var dubbelt så långa som kineserna så vi behövde nog inte vara rädda att vi skulle bli kidnappade av tre 20-åriga tjejer med en gemensam längd på 3 meter.

När vi kom tillbaka till vårt hotellrum så skulle Sofia flytta på sin resväskan och då var det en skalbagge under den. Hon började skrika och hoppade i sängen och jag med fast jag inte ens visste vad det var. Ingen av oss vågar sen lyfta på resväskan igen så jag ringde ner till receptionen och samtalet gick ungefär så här:

  • It is a bug in our room…
  • What?
  • It is a bug in our room!
  • Sorry what?
  • A bug.
  • A bag?
  • No, an animal
  • An animal?
  • Yes, it is a big animal. Can you pls send someone to kill it?
  • Kill an animal?
  • Yes, pls send one man to our room as fast as you can. Oh, pls send two men because it is very big…
  • Yes!

Sen kom två män i 60-års åldern och ville helst inte gå in i rummet. ”Animal” sa de halvt livrädda och Sofia stod fortfarande i sängen och de började måtta med händerna för att få veta hur stort djuret var, det stora animal som de nu skulle döda. De måttade väl sisådär 30 cm och jag minska ner det till 15 cm. Bäst att överdriva tänkte jag så de tar det på allvar och handlar fort.

De lyfte på väskan med skon och höll stort avstånd och var livrädda för vad de skulle se och var nog beredda på en orm eller någon liknande. Sen såg de skalbaggen och började asgarva. Herre gud, vi är två svenska amazoner som ställer till det mesta för dem på detta hotell. Men de fick ut skalbaggen och de fick sig ett gott skratt…

imageHär väntar vi på taxin efter ett annat möte i ett betydligt större showroom i Shanghai…

Share:

Leave a reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *